Marstrand
Gårdagen bjöd på sol och jag och en Väninna tog oss en tur till det underbart vackra MARSTRAND. Marstrand som kanske förutom sina otroligt vackra och välvårdade trähus och mysiga hamn, kanske mest är känd för sin fästning. "Carlstens fästning" - denna maffiga byggnad som vakar över stället med sina metertjocka och robusta murar från ovan.
Vi gick aldrig IN i fästningen utan njöt istället av utsikten runt omkring som sträcker sig milsvida...Här öppnar sig HAVET med oändlighet och frihetslängtan vandrar genom kropp och själ...Det är bara SÅ vackert med Hav och Horisont tycker jag. Jag fick stor lust att bara ROPA ut min glädje och lycka och längtan...Yiiiiipeeee....!!!
Som en sagobild...Långt där borta i väster tornar molnen upp sig och himlen färgas mörk. Några segelbåtar njuter av de för dagen sista solstrålarna och börjar sin färd tillbaka in mot skyddad hamn. De kala klipporna känns som den sista utposten innan räddning...Vinden viner och Havet känns enormt, stort och vackert.
Som sagt är utsikten HÄNFÖRANDE där uppe från toppen, och jag ville aldrig gå ner...
Ön och samhället präglas av snickarglädje överallt. Det är ytterst välskött och man känner invånarnas stolthet över att få bo så här prioriterat och vackert. Här finns små gångstigar och grusvägar mellan husen där blommor frodas i krukor och lådor, och man får liksom lust att träda INNANFÖR alla staket och grindar för att ta sig en extra liten kik...Men den goda uppfostran (!) sätter naturligtvis stopp för alla eventuella överträdelser inför andras privatliv...(Iallafall för det MESTA...=D)
Jag och min kära Väninna intog lunch på en restaurang som förutom god mat också erbjöd denna fantastiska utsikt..."Tänk att bo i DET huset"...
Med DE fantastiska vyerna...
Folkvimlet var väl något mindre än väntat. Antagligen har folk avslutat sin semester eller tröttnat på denna sommarens till synes evinnerliga regnande, för huvudstråket kändes inte så där väldigt befolkat...En och annan semesterfirare ser man ju, men där kunde varit fler...
Det ser dock ut som de flesta NJUTER i sommarvärmen - den efterlängtade.
Jag vill och kan rekommendera denna Västkustens PÄRLA för er alla som ännu inte haft tillfälle att besöka ön! Det var en fantastisk dag med många och trevliga upplevelser i en oerhört vacker miljö. Jag och min kära Väninna njöt i fulla drag...
En lite anekdot i sammanhanget är att vid TVÅ tillfällen har nu en av mina kära BLOGG-VÄNNER och jag besökt SAMMA orter med endast ett par dagars mellanrum..Det handlar om POPPINS från SKÅNE (!) som står som "länk" på min sida och som gärna njuter av resor och skönhet i tillvaron..."TÄNK om vi ändå hade varit där PÅ SAMMA GÅNG!!! - Vad KUL vi skulle ha haft..=D" Och Världen blir genast så liten....TROTS oändligt Hav.
Trolda - Happy =D
Underbart vackert! Där hade man väl kunnat stå ut med att bo... ;)
Jag hade älskat det. :) :) :)
Ha en skön underbar och solig helg
kram Lily
Tredje gången gillt. Då möts ni irl ;)
kram Lily
Jag var dar for nagra ar sedan och forsta gangen bor man besoka fastningen ocksa, som kanske mest ar kant som fangelset dar 1700-tals transvestiten och tjuven Lasse-Maja satt fangslad (naja, det hade hunnit bli 1800-tal nar han satt dar).
Personligen kanner jag mig mentalt ganska langt ifran stadsbor som koper svindyra ruckel pa 15 kvadratmeter som de malar och sedan sitter inne i runt midsommar och forsoker se coola ut nar "turisterna" stryker forbi (de ar ju sjalva turister i de bofastas ogon)...Eller "Titta vilka hippa seglarklader jag har kopt, som matchar fargen pa segelbaten"...Fast Marstrand ar fint, liksom Skarhamn som du namnde nyss. Vastkusten ar nog min favoritdel av Sverige. Tur det, for jag har aldrig varit norr om Varmland!
vilka vackra hus! Förstår att det var svårt att motstå frestelsen att bara kika lite,lite till.
Vilka fantastiska bilder du bjuder på! Det känns som om man är tillbaka i Marstrand och njuter av allt det vackra.
Utsikten från fästningen såg vi aldrig, för det blåste hårt den dagen vi var där, så det gällde att hålla sig på låg höjd :)
Visst är det konstigt att vi varit så nära utan att träffas? Men som Lily skriver, det händer kanske nästa gång...
Att vi varit på samma ställen visar att världen inte är så stor, men kanske främst att vi har något gemensamt: En nyfikenhet på tillvaron och glädje över det sköna ;)
Tusen kramar till min bloggvän!
Mmm jag kan inte ens minnas senast jag var på marstrand.. suck men jag tror alla utflykter får vänta till nästa sommar, för här lär man ju aldrig få tid att komma ifrån =S
Vilka härliga utflykter du gör och tack för att du delar med dig av dina fina bilder!
Lily; Visst kunde man tänka sig att bo DÄR..Och jag tror också att Poppins "poppar upp" i Livet nå´n gång...=D Ha en skön o solig helg du också!Kram =D
Cadial; Västkusten är Bästkusten - så ÄR det...=D
Vildängel; Ja det var oerhört frestande runt varje liten knut att kika in...=D
Poppins; Härligt att kunna ge dig en återblick...=D Och vad fint att jag kunde ge dig vyerna från ovan då också...=D Och förhoppningsvis korsas våra vägar vid ett annat tillfälle..=D Med vår nyfikenhet och livslust och upptäckarglädje nosar vi oss nog fram till något gemensamt mål i framtiden....=D Kram Bloggvän =D
Maria; Ja du har ju liksom lite annat att tänka på just nu...=D men tänk NÄSTA sommar....Vad du skall flänga o fara....=D
Ejmis; Kul att få dela med sig! tack =D
Trolda - tjingeling o kramar!